Uppdiktat

Jag bloggar igen.

 

Inte för att jag finner något nöje i det, men vad ska man göra i tider som dessa?

 

Gå som en zombie i köpcentret med blicken iskallt fixerad på en smartphone och få skallskador för att man krockar med alla man möter?

Sedan sjukskriva sig en vecka pga tunnelséende och stel nacke.

 

Odla sitt hat mot invandrare och alla utsatta minoritetsgrupper man kan komma på. 

 

Kanske gå med i ett parti som tycker att allt är fel eller gå på gym eller psykmedicin.

 

Varför inte byta diet och blänga ilsket på alla som uppenbart inte har en lika fantastisk tränings och kostfilosofi som jag. 

 

Redan de gamla grekerna insåg att allt detta inte leder nån vart, förutom till år 2015 förstås, men det insåg de nog inte då. Vissa av dem tränade förvisso hårt för att se bra ut när de blickade ut över världen från Olympos topp.

 

 Något tunnelséende hade de nog inte och de skallskador de ådrog sig berodde nog mer på att de inte var greker utan romare som tillbringade större delen av sin lediga tid på gladiatorarenan i stället för att vara hemma med sjukt barn som vilken civiliserad människa som helst, nu för tiden.

 

Inte ens de gamla grekerna var perfekta, särskilt inte de som inte var greker utan romare, men skit samma.

 

De hade inte samma problematik att brottas med som vi har nu och detta faktum gjorde att de kunde ägna sig åt mer friare tankar eller sportsliga aktiviteter. 

 

Det fanns ingen global uppvärmning, inga fisande kor eller dålig täckning på den tiden.

 

Kort sagt levde de ett helt bekymmersfritt liv till skillnad från den moderna människan som måste ägna i stort sett hela sin lediga tid med att kolla upp vad alla andra tycker om saker och ting på olika sociala medier.

 

Om man inte vet vad man ska tycka kan man ju inte veta vad man ska göra och gör vi inget så går det snart åt skogen. Det gör det nog ändå.

 

Det viktiga är att det inte är mitt fel, för jag tycker ju som man ska tycka och gör det man ska göra om jag bara hade tid över efter att ha uppdaterat mig i vad man ska tycka förstås, men jag ska bli bättre på det.

Det ska jag alltid.

 

Det är det viktiga, att vi har en god utvecklingsmoral.

Har vi bara det så ordnar sig nog det mesta. 

 

Eller som farbror Jan sa; "Livet är inte alltid roligt men skrattar du så lever du längre."

 

 Johan